http://www.lotidningen.se/?id_site=8&id_item=5159 En skrivning som jag till fullo delar.
Jag blir vansinnigt upprörd över att våra kommunala skattemedel till del går att göda privata ekonomiska intressen, aktie/bolagsägare och också i många fall till utländska intressenter och ägare. Jag betalar kommunalskatt för att vid behov ta del av och solidariskt bidra till en gemensam trygg vård, skola och omsorg i min kommun. Jag tycker att det är en skymf gentemot oss vanliga människor. Den borgerliga alliansen är så inne i sin förbannade utsätta- för-konkurrens-metod att de har stirrat sig totalt blinda på detta och det är knappast ens tal om tunnelseende, snarare gränsar det till total blindhet. Jag är inte alls i alla stycken och alltid emot privata initiativ. Men detta ska inte genomföras på bekostnad av sämre kommunal verksamhet på grund av att det återstår för lite gemensamma medel. Jag är också helt emot att kommunerna i stort sett skänker bort av de kommunala fastighetsbestånden och inventarierna när privata intressen ska ta över. Det är inte alltid så, men det förkommer och det borde det inte alls få göra.
Nu till nästa lilla bit – snälla, rara människor – gå och rösta på ledamöter till EU-parlamentet i valet den 7 juni 2009. Det är ett ödesval för oss vanliga människor. EU och Europa håller med stormsteg på att bli mycket, mycket mörkblått för att inte säga att det börjar stöta i en mycket ful brun färg. Intressen inom EU har börjat tafsa på för oss vanliga människor viktiga saker – arbetsrätten, våra trygghetsavtal, konkurrensutsättning av diverse sociala och vårdgivande delar i samhället. Vi bör vara medvetna om att cirka 60 % av de frågor som kommer upp i ett normalt kommunfullmäktige har bäring på och i lagar och förordningar som stiftas inom EU. Idag handlar inte valet om att vara med i EU eller inte. Vi är med och det är nästan omöjligt att gå ur EU. Inte heller kan vi skaka på huvudet och säga att det där får andra sköta – vi är alla just de andra. Nej, det handlar verkligen om ett ödesval den 7 juni 2009 – ett brun/mörkblått Europa eller ett rödare och lite mänskligare Europa – vad vill vi ha? Jag vet vad jag vill ha.
Jag blir vansinnigt upprörd över att våra kommunala skattemedel till del går att göda privata ekonomiska intressen, aktie/bolagsägare och också i många fall till utländska intressenter och ägare. Jag betalar kommunalskatt för att vid behov ta del av och solidariskt bidra till en gemensam trygg vård, skola och omsorg i min kommun. Jag tycker att det är en skymf gentemot oss vanliga människor. Den borgerliga alliansen är så inne i sin förbannade utsätta- för-konkurrens-metod att de har stirrat sig totalt blinda på detta och det är knappast ens tal om tunnelseende, snarare gränsar det till total blindhet. Jag är inte alls i alla stycken och alltid emot privata initiativ. Men detta ska inte genomföras på bekostnad av sämre kommunal verksamhet på grund av att det återstår för lite gemensamma medel. Jag är också helt emot att kommunerna i stort sett skänker bort av de kommunala fastighetsbestånden och inventarierna när privata intressen ska ta över. Det är inte alltid så, men det förkommer och det borde det inte alls få göra.
Nu till nästa lilla bit – snälla, rara människor – gå och rösta på ledamöter till EU-parlamentet i valet den 7 juni 2009. Det är ett ödesval för oss vanliga människor. EU och Europa håller med stormsteg på att bli mycket, mycket mörkblått för att inte säga att det börjar stöta i en mycket ful brun färg. Intressen inom EU har börjat tafsa på för oss vanliga människor viktiga saker – arbetsrätten, våra trygghetsavtal, konkurrensutsättning av diverse sociala och vårdgivande delar i samhället. Vi bör vara medvetna om att cirka 60 % av de frågor som kommer upp i ett normalt kommunfullmäktige har bäring på och i lagar och förordningar som stiftas inom EU. Idag handlar inte valet om att vara med i EU eller inte. Vi är med och det är nästan omöjligt att gå ur EU. Inte heller kan vi skaka på huvudet och säga att det där får andra sköta – vi är alla just de andra. Nej, det handlar verkligen om ett ödesval den 7 juni 2009 – ett brun/mörkblått Europa eller ett rödare och lite mänskligare Europa – vad vill vi ha? Jag vet vad jag vill ha.
5 kommentarer:
klart jag och Jacob ska rösta! Vi röstar rött vi med.
Raaoor - yea - that's my sister!
Ojsan bokstaven h ramlade bort i yeah :)
EU gynnar inte demokratin i Europa. Sverige gick med i Lissabon-fördraget UTAN en folkomröstning. Irland däremot, som hade en folkomröstning och där folkets röst blev nej, då går det bra från EU:s sida att lägga sig i och minsann tala om för irländaren att de har fel.. fy fan..Hoppas att rösta i kommande val lönar sig överhuvud taget.
Jag tror absolut att det lönar sig att rösta fram svenska parlamentsledamöter den 7 juni 2009.Framförallt därför att de flesta av oss inte vill ha ett korrupt och facistiskt Europa alt. ett mycket mörkblått Europa, där privata kapital och intressen går före flertalets välfärd, arbetsrätt med mera. Tack för din kommentar// ulla-karin
Skicka en kommentar