Vargar och ömma tår

Inte visste jag att jag hade trampat på så ömma tår.  S-attack mot vargjakten

Anders Ljung 2010-07-21 i Jakt & Jägare skriver så här: http://www.jaktojagare.se/notiser/s-attack-mot-vargjakten

Socialdemokrater och miljöpartister börjar bli förvillande lika varandra i den pågående valdebatten. Så här skriver Ulla-Karin Danielsson, aktiv
socialdemokrat i Nyköping, i en debattartikel i Södermanlands Nyheter:

”Sverige med alliansen och miljöminister Andreas Carlgren i spetsen inledde året med att norpa pengar från de medel Sverige avsatt till Biologiska mångfaldens år. Dessa norpade pengar användes för att roa ett antal skjutglada vargjägare. Till ingen genetisk nytta, då vi i dag vet att graden av inavel var ringa. Dessutom hann man skjuta av ett antal alfadjur och lämnade ett antal ungdjur utan föräldradjuren. Utplåningen av arter inom flora och fauna är idag en av de mest katastrofala förändringarna under jordens hela historia.”

Nedanstående rader var en liten del av hela inlägget, som finns här nedanför:

Miljöminister Andreas Carlgrens (C) politik för havsmiljön känns ogenomtänkt i stora stycken och inte alls tillfredsställande för Östersjöns välbefinnande. Fler och kraftfullare åtgärder krävs. Man undrar lite när regeringen vill sänka miljökraven för jordbruken, för att stärka de svenska jordbrukens konkurrenskraft, hur regeringen och i synnerhet Andreas Carlgren har tänkt, eller rättare sagt inte har tänkt.

Relaterat, Anders Ygeman (S) ordförande i riksdagens miljö- och jordbruksutskott är ense om att jordbrukens konkurrenskraft ska stärkas, men inte på miljön bekostnad. En långsiktig och väl ­genomtänkt strategi för miljön är den enda ­rimliga vägen att gå. FN har utlyst 2010 som den Biologiska mångfaldens år. Sverige med alliansen och miljöminister Andreas Carlgren i spetsen inledde året med att norpa pengar från de medel Sverige avsatt till Biologiska mångfaldens år. Dessa norpade pengar användes för att roa ett antal skjutglada vargjägare. Till ingen genetisk nytta, då vi i dag vet att graden av inavel var ringa. Dessutom hann man skjuta av ett antal alfadjur och lämnade ett antal ungdjur utan föräldradjuren. Utplåningen av arter inom flora och fauna är idag en av de mest katastrofala förändringarna under jordens hela historia. Det handlar om vår skoningslösa utslagning av vår livsmiljö, djur och växter.

Djur och växter kommer till och försvinner över tid, det är en naturlig process. Vi kan inte bevara allt alltid och det är kanske inte önskvärt heller. Men, den mycket snabba process vi ser idag är till största delen skapad av oss människor.Vad händer om till exempel pollinerande insekter försvinner? Om vissa fågelarter försvinner? Detta slår inte bara ut en eller två arter/sorter, utan kedjan av utslagning blir lång.

I Europa hotas, enligt Världsnaturfonden, cirka 15 procent av fågelarterna och 45 procent av alla fjärilar av utrotning. Vi har utnyttjat, tämjt och förädlat djurarter och grödor, och till och med skapat olika typer av konstgjorda landskap. Kanske inte alltid av ondo? Det vi vet är att när något förändras och kommer till inom flora och fauna, så får nästan alltid något annat stryka på foten.

Ett industriellt och stereotypt brukande av våra jordbruks- och skogsarealer bidrar kraftigt till utarmandet av arter och försämring av miljön. Det hjälper föga att Sverige är ett skogrikt land, när merparten av skogen är i samma ­åldersspann och av i stort sett samma ­arter/­sorter. De stora gammel- och blandskogarna kan snart vara ett minne blott. I norra Sverige är ­ungefär 10 procent av skogen gammelskog, i ­södra Sverige kan mindre än 2 procent räknas som ­gammal. Utvecklingen har också gjort att de områden med gammelskog som finns kvar har splittrats i enskilda bestånd som blir mer och mer isolerade från varandra. Framförallt är det arter/sorter med begränsad spridningsförmåga som hotas när gammelskog fragmentiseras på detta sätt.

Vi har ett mycket stort ansvar att föra en ­miljö- och klimatpolitik som på ett brett och ­genomtänkt sätt ger en bra livsmiljö och utkomst för så många människor som möjligt. Ännu skulle jorden kunna försörja sin väldiga befolkning, med en rättvis fördelningspolitik. Ett rikt och mångfacetterat djur- och växtliv är en av grundstenarna för detta.

Ulla-Karin Danielsson, socialdemokrat