Våren är en tid för och av pånyttfödelse av allt liv. Ibland har vi människor så bråttom så vi tar liv utan att tänka efter före…..jag avser de tre små björnungarna. Experterna må träta om vad som var rätt eller fel. Faktum kvarstår – de hade kunnat få chansen, några timmar till hade inte gjort någon skada. Troligen var ungarna genetiskt viktiga också. Den unge mannen som råkade illa ut har all heder av att han vädjade för björnungarnas liv och ingen kunde heller förutse det som skedde.
Livet är inte rättvist och inte lätt heller, inte för någon levande varelse. Hela tillvaron är en kamp för överlevnad och ytterst en fråga om att leva vidare som art. Det gäller allt levande från de minsta organismerna till de oss människor, det gäller både flora och fauna.
Nu är första koppen kaffe drucken på grovkökstrappan och i rabatterna börjar det spira.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar